Metta Charlotta Fock, född Ridderbjelke, föddes den 10 juni 1765 i Yllestads socken. Hon var dotter till kvartermästaren Axel Erik Ridderbjelke och Helena Margareta Gripenmark samt syster till Johan Gustaf Ridderbjelke. År 1783 gifte hon sig med sergeanten Henrik Johan Fock. Paret bodde på gården Lilla Gisslared i Trävattna socken och fick fyra barn, två döttrar och två söner. Maken placerades under broderns förmynderskap på grund av sin svaga begåvning och dåliga affärer som försvagade gårdens ekonomi. År 1802 avled i tur och ordning hennes äldste son, hennes yngsta dotter och därefter maken. Hon arresterades och ställdes inför rätta anklagad för mord på sin make och sina två barn. Motivet uppgavs ha varit hennes önskan att gifta sig med sin älskare, skogvaktaren Johan Fägercrantz, och metoden ska ha varit förgiftning med arsenik, då kallat mercurium. Hon nekade och fängslades därför "på bekännelse". Metta Fock satt på Karlstens fästning från 1806 till 1809 och ska ha varit den enda kvinna som suttit fängslad där, som normalt var ett fängelse för män. År 1809 dömdes hon, efter att ha erkänt sig skyldig, att få ena handen avhuggen, halshuggas och brännas på bål. Avrättningen utfördes den 7 november 1810 på Fägredsmon i Västergötland. Johan Fägercrantz dömdes till 28 dygn på vatten och bröd för horsbrott. Under sin fängelsetid författade Metta Fock en klagoskrift, broderad på 27 hopsydda bitar linne, daterad 10 december 1805, där hon bedyrade sin oskuld. Skriften kom i Sophie Adlersparres ägo och donerades 1895 till Nordiska museet. Fallet behandlas i Yngve Lyttkens bok Trefalt mord? (1956), där rättsprocessens partiskhet och en tvivelaktig bekännelse beskrivs, samt i Ann Rosmans bok Mercurium, som hävdar att hon var oskyldig. Hennes öde besjungs även av Stefan Andersson på albumet Skeppsråttan.