Mats Gustavsson (sparre), död 1419, var en svensk godsägare, riddare, riksråd och landshövding i Vedbo i Jönköpings län i norra Småland. Enligt Hans Gillingstam var han son till Gustav Abjörnsson (sparre). Han använde under några år Edshult i Södra Vedbo härad som sätesgård efter att ha gift sig med Birgitta Magnusdotter (Aspenäsätten) till Edshult, och blev 11 juni 1410 omgift med Brita Halstensdotter (båt). Den 3 februari 1374 befann sig biskop Gottskalk Falkdal vid Linderås kyrka i Norra Vedbo härad på vägen mellan Rumlaborg och Linköping, då han mötte den tjugoårige riddaren Matts Gustafsson och hans följe. Riddaren överföll genast biskopen, som mördades, och åtskilliga av biskopens tillhörigheter togs från hans tjänare. I ett bannlysningsbrev utfärdat den 7 februari av ärkedjäknen Nicolaus Hermanni och kapitlet ådömdes dråparna exkommunikation. För att sona sitt brott tvingades han instifta ett prebende i Linköpings domkyrka för biskop Gotskalks själ och dömdes av domkapitlet att betala 400 svenska mark till kyrkan. Då han inte kunde uppbringa pengarna pantsatte han från 1376 och framåt ett stort antal av sina gårdar. Enligt biskopskrönikan reste han också till Rom för att få påvens avlösning. Hans vapen, en sparre, modifierades efter mordet till en så kallad störtad sparre, vilket har tolkats som en symbol för hans botgöring. Trots att han avträdde större delen av sina egendomar tycks han ha klarat sig förhållandevis väl och var senare landshövding i Vedbo och svenskt riksråd. I Vadstena klosterdiarium står skrivet att han begrovs år 1419 som "en väl förtjänt krigsman".