Lars-Inge Svartenbrandt, ursprungligen Lars-Inge Andersson, senare Lars Ferm och slutligen Lars Carlander, växte upp under instabila förhållanden i Dalarna. Han placerades på ungdomsvårdsskola som tolv år gammal och började sin brottskarriär redan som tonåring med inbrott i militärt vapenförråd 1962. Under 1960-talet och 1970-talet begick han ett flertal väpnade bankrån, och blev särskilt känd för den spektakulära massrymningen från Kumlabunkern i augusti 1972, där han lyckades låsa upp medfångars celldörrar med förfalskade nycklar. Under 1979 var Svartenbrandt inblandad i ett väpnat överfall mot poliser i Stockholm. Han och kamraten Benny Lilja rånade postkontoret på Döbelnsgatan med gummimasker och automatvapen, avlossade nitton skott mot en polisbuss och tog sju gisslan. Svartenbrandt dömdes till tolv års fängelse för mordförsök, grovt rån och olaga frihetsberövande. Under straffet gjorde han flera misslyckade rymningsförsök. Efter att ha släppts från fängelse vid flera tillfällen försökte Svartenbrandt flera gånger att börja ett nytt liv, bland annat genom att bli döpt i en frikyrklig stiftelse och publicera en självbiografi. Han genomförde dock flera nya rån under 1990- och 2000-talen, bland annat på banker, postkontor, bensinstation och livsmedelsaffär. I sitt privatliv hade han fem barn. Han greps den 19 maj 2015 misstänkt för mordförsök och grovt vapenbrott. Svartenbrandt dog den 15 april 2016 i sitt hem genom självbränning, svårt sjuk i cancer.