John Ingvar Lövgren, senare Andersson, föddes den 22 oktober 1930 i Norrköping och avled den 9 februari 2002 i Stockholm i cancer. Han var en svensk seriemördare och våldtäktsman som erkände fyra mord begångna mellan 1958 och 1963 och dömdes för tre av dem till sluten rättspsykiatrisk vård på Salberga. Han gick ofta under namnet Flickmördaren med anledning av sina sista mord på två småflickor, vilka blev mycket uppmärksammade i media. Vid sin död var han utskriven på grund av sitt mycket dåliga hälsotillstånd. Lövgrens uppväxt var tragisk. Båda föräldrarna avled när han var mycket ung och han sattes i fosterhem. I vuxen ålder blev han känd för att ofta dricka sig redlös och blotta sig för kvinnor, något han dömdes för vid flera tillfällen, och var med anledning av detta inskriven på mentalsjukhus i olika omgångar mellan 1953 och 1961. Polisen beskrev honom som barnslig och svagsint, förmodligen lätt förståndshandikappad. Under tiden för morden arbetade han till vardags som trädgårdsmästare. Efter det sista mordet på Ann-Kristin Svensson i september 1963 kunde hennes lekkamrater peka ut Lövgren som gärningsman, och spår i form av offrets kläder som han slängt ut under sin flykt ledde polisen till hans bostadsområde. Efter gripandet erkände han ytterligare ett mord: det ouppklarade mordet på 26-åriga Agneta Nyholm i Fruängen i juni 1958. Åtal väcktes dock aldrig för detta mord, som officiellt förblev olöst men betraktades som polisiärt uppklarat efter erkännandet. Bland mordoffren fanns Agneta Nyholm (26), mördad natten till den 27 juni 1958 i Fruängen, Greta Löfgren (62), mördad i november 1962 på Kungsholmen, Berit Glesing (6), våldtagen och mördad den 12 augusti 1963 i Vita bergen på Södermalm, samt Ann-Kristin Svensson (4), våldtagen och mördad den 2 september 1963 i Aspudden. Romanen Mannen på balkongen (1967) av Sjöwall Wahlöö är baserad på Lövgren och hans gärningar.