Jacob Wilhelm Blomdahl föddes den 12 januari 1804 i Starrkärr i Västergötland som son till prosten Johan Ulric Blomdahl. Efter studier vid Göteborgs gymnasium kom han till Lunds universitet för att studera teologi och skrevs in i Norrlands nation den 4 oktober 1825, men bytte kort därefter till Göteborgs nation. Hans studietid var inte problemfri; han led tidvis av psykiska problem och tvingades avbryta studierna mellan 1826 och 1827 på grund av "nervfeber". Vid tiden för mordet hade han beslutat sig för att lämna Lund och ta värvning vid Wendes artilleriregemente i Kristianstad. Den 7 september 1829 besökte studiekamraten Andreas Emanuel Landén Blomdahl i dennes bostad i en studentkasern i Lund, och de två kom i bråk. Orsaken är oklar, men en utlösande faktor kan ha varit en skuld på två riksdaler. Blomdahl slog Landén i huvudet med ett gallerjärn och fortsatte misshandla den medvetslöse till döds med gallerjärnet, sparkar och slag. Han gömde liket, försökte avlägsna blodspår och släpade senare under natten ut kroppen på Adelgatan. Liket upptäcktes av nattvakten på morgonen den 8 september, och ett blodspår ledde till Blomdahls nerblodade rum, där han greps. Eftersom personer knutna till universitetet löd under akademisk jurisdiktion rannsakades och dömdes Blomdahl av Lunds universitets större konsistorium. Efter att inledningsvis ha nekat erkände han mordet, och domen avkunnades den 29 september. Konsistoriet dömde honom till döden genom halshuggning, en dom som bekräftades av hovrätten och högsta domstolen, medan nådeansökningar till Karl XIV Johan avslogs. Den 16 april 1830 avrättades Jacob Wilhelm Blomdahl genom halshuggning på stadens avrättningsplats. Han begravdes i utkanten av Norra kyrkogården på en plats vigd åt bland andra självmördare, och hans namn ströks ur Göteborgs nations matrikel.