Inez Magnusson, ursprungligen Nicolina Theresia Johannesdotter, växte upp som dotter till en utfattig torpare i Jämtlands län. Hon flyttade till Stockholm 1918 och arbetade bland annat som hembiträde. Under 1920-talet och framåt ägnade hon sig åt utpressning genom sexuell verksamhet, ofta tillsammans med medbrottslingen Hanna Hedman. En vanlig metod var att inleda ett förhållande med en förmögen man, hävda att hon blivit gravid, och sedan kräva pengar för abort eller eftervård. År 1936 lyckades Magnusson överta bolaget Ima AB, genom vilket hon bedrog många kunder på pengar via investeringsbedrägerier. Hon försökte också lura tyska staten på järnmalmskontrakt och judiska flyktingar från Tyskland på pengar för passförsäljning, utan framgång. År 1941 fälldes hon för 15 fall av bedrägeri och trolöshetsbrott efter en nio månader lång rättegång som väckte stor uppmärksamhet i media. Domstolen fastställde att hon led av "moral insanity" och dömdes till fem och ett halvt års straffarbete. Magnusson avtjänade sitt straff på Växjö kvinnofängelse och frigavs 1947. Hon avled 1953 i tjocktarmscancer och är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.