Anders Larsson vid Kvallan föddes 11 september 1837 i Västerlövsta socken och var hemmansägare i Kvallan, Huddunge socken. Enligt Västmanlands läns tidning mördade Larsson sin hustru för att hon var gravid och han inte ansåg sig kunna försörja både hustrun och det väntade barnet. Larsson avrättades den 13 februari 1879. Avrättningen var den första där platsen och tidpunkten hölls hemlig fram till utförandet, en så kallad intermural avrättning. Både plats och tid hade dock kommit till allmänhetens kännedom, och en stor folkmassa hade samlats utanför Västerås länsfängelse. Stockholms stads skarprättare Johan Fredrik Hjort utförde avrättningen, vilken var Hjorts åttonde sedan han tillträdde tjänsten 1861. Avrättningen av Larsson nämns ibland som en av de avrättningar som – tillsammans med avrättningarna av Lars Nilsson och Konrad Petterson Lundqvist Tector – bidrog till att opinionen vändes mot dödsstraffet. Både Nilsson och Larsson förmodas ha varit sinnessjuka, och i tidningsartikeln om avrättningen kan man skymta en negativ inställning till bestraffningsformen. Efter avrättningen samlades ett större antal preparat in från Larssons kropp av en grupp anatomer, som förevisade dessa vid ett läkarförenings möte.